SNAC Stockholm äldreomsorg
Undersöker behov och äldreomsorgens insatser
Studien SNAC Stockholm Äldreomsorg drivs från Stiftelsen Stockholm läns Äldrecentrum och syftar till att bidra till en jämlik och behovsanpassad äldreomsorg. Studien är en del av den nationella Studien Swedish National study on Ageing and Care, (SNAC) som pågår i fyra områden i landet (Skåne, Blekinge, Stockholm/Kungsholmen, Nordanstigs kommun).
SNAC består av två delar:
I befolkningsdelen studeras åldrandet genom att man över tid följer slumpmässiga urval av befolkningen från 60 års ålder.
I Äldreomsorgsdelen beskrivs och analyseras beviljade äldreomsorgsinsatser i relation till bedömda behov bland personer 65 år eller äldre bosatta i Stockholms stad. Vi studerar även hur äldreomsorgens insatser är relaterade till konsumtion av hälso- och sjukvård och stöd och hjälp (informell omsorg) från anhöriga, och hur detta förändras över tid.
Frågeställningar omfattar:
- Hur ser förhållandet mellan bedömda behov och beslut om äldreomsorgsinsatser ut, för personer 65 år och äldre bosatta i Stockholms kommun?
- Vid vilken ålder och med vilka behov debuterar man inom äldreomsorgen, och vilka insatser beviljas?
- Under hur lång tid har man äldreomsorg, till exempel hemtjänst och vård- och omsorgsboende?
- Finns det skillnader i behovsbedömning och beslut om äldreomsorgsinsatser mellan olika grupper av äldre personer, till exempel mellan män och kvinnor, ensamboende och samboende?
- För samtliga frågeställningar studeras skillnader över tid.
- Hur samvarierar de olika komponenterna i vård- och omsorgssystemet – det vill säga äldreomsorgen, hälso- och sjukvården och informell omsorg – med varandra?
Data i SNAC Stockholm Äldreomsorg baseras på biståndshandläggarnas bedömningar och dokumentation i form av samtliga beslutsunderlag för beviljade insatser. Från att man beviljas äldreomsorg för första gången, registreras sedan alla efterföljande beslut om ändringar, det vill säga vilka insatser man fått beviljat. Uppgifter registreras även kring omsorgstagarnas individuella behov (t.ex. behov av hjälp med personlig hygien, förflyttning, på- och avklädning, rörelsehinder, kognitiv nedsättning och oro), samt frekvens av informell omsorg och sociodemografiska faktorer.
Godkännande från etikprövningsmyndigheten (dnr 2020-03778) finns för att inhämta pseudonymiserade data från Stockholms stads sociala dokumentationssystem för åren 2015-2030.
För att undersöka hur insatser från äldreomsorgen samvarierar med hälso- och sjukvårdsinsatser kan data från SNAC Stockholm Äldreomsorg samköras med Regionens databaser avseende hälso- och sjukvårdsinsatser (VAL databaserna).
Underlag till beslutsfattare och möjlighet till individbaserad systematisk uppföljning (ISU)
Genom att följa individers äldreomsorgsinsatser i relation till biståndsbedömda behov, från tidpunkten för första beslutet tills individen avlider, kan vi ge en bild av hela perioden med äldreomsorgsinsatser. På så vis är det möjligt att över tid studera förhållandet mellan bedöma behov och beviljade insatser. Resultaten kan användas för forskning och som underlag för planering och systematisk uppföljning av fördelningen av resurser. Tillgängliga data kan också användas i forsknings- och utvecklingsarbete kring frågor om vård och omsorg och som underlag för styrning och ledning av äldreomsorgen.
Data kan också användas för individbaserad systematisk verksamhetsuppföljning och – utveckling. För det finns också möjlighet att använda en enkel tilläggsmodul (Web-SNAC), där specifika individbaserade uppgifter kring ett utvecklingsområde kan registreras och kopplas till övriga uppgifter som registreras
[BM1] [Åv2] inom ordinarie verksamhet.
Flera projekt inom ramen för studien SNAC Stockholm Äldreomsorg är på gång:
- Äldreomsorgens debutanter 2015-2022: Hur ser livssituationen, behov och insatser ut när man beviljas äldreomsorg för första gången?
- Stockholm SNAC 2022: En beskrivning av äldreomsorgstagarna och omsorgens omfattning i relation till behov (2015-2022).
- Äldre personer med kombinerade insatser från äldreomsorg och basal hemsjukvård – vilka är de, hur ser deras behov ut och vilka insatser från äldreomsorgen och hälso- och sjukvården har de?
- Hur har boendetider på vård- och omsorgsboenden förändrats mellan 2015 och 2021?