Så gör du
Börja med att sätta degen. Knepet för att få den så där lagom seg och för att kunna få botten tunn är att arbeta med tip-00, det italienska vårvetet. Ta ett helt paket jäst när du blandar ut med fingervarmt vatten, salt, två-tre matskedar olivolja samt lite socker för då får degen en boost och jäser snabbare. Rör i mjölet och tillsätt eventuellt mer om så behövs. Låt vila med handduk över när du knådat färdig eller kört i maskin.
Börja göra tomatsåsen. Koka upp tomatburken med olivolja, snåla inte, salt, socker, peppar, vitlök, chili och ha ner lite färsk oregano. Låt puttra samman cirka 15 minuter. Tänk på att tomatsåsen inte får vara för rinnig så stavmixa den lätt efteråt.
Toppningen kräver lite förberedelse för att du inte ska råka ut för en degig pizza. Låt mozzarella rinna av ordentligt och skiva upp den i slantar som du lägger på hushållspapper. Vänd slantarna så bägge sidor förlorar vätska. Skiva löken och bryt ut till ringar. Hyvla champinjonerna och lägg rucolan i kallt vatten så att den blir krispig.
Sätt ugnen på max värme. Dela degen i fyra lika delar och knåda ut pizzabottnar när du ser att degen lyft rejält. De brukar vara redo efter cirka en timmes jäsning. Självklart kan du förbereda detta i förväg och låta jäsa långsamt också. Mjöla arbetsytan och jobba ut pizzan med händerna, kavla för en tunnare pizza. Det gör inget om pizzorna inte blir perfekt runda. Spara gärna en något tjockare kant på pizzorna. Lägg på mjölad plåt och bre på din tomatsås. Lägg på lök, champinjon, parmaskinka och mozzarella. Ställ överst i ugnen och använd varmluftsfunktionen. Pizzan behöver cirka 7 minuter och håll koll den sista tiden så den inte bränns även om kanterna gärna får vara lite sotade.
Låt vila ett par minuter när du tar ut den. Lägg på ett par skivor parmaskinka, det blir en fin kontrast mellan den gratinerade och färska samt strö över rucolan som fått rinna av. Droppa över tryffelolja och addera även lite färskriven svartpeppar.